Hitta ljuset och göra sånt som får mig att må bra

Just nu är livet en daglig fight där man försöker hitta ljusglimtar, positiva saker, att göra sånt som jag mår bra av och att omge mig med dom jag älskar…

Det har gått lite mera än 2 månader sedan vi förlorade vår ängel <3 Smilla <3 det är ofattbart, tungt, ledsamt, overkligt…ja det är fördjävligt…utåt sett försöker man hålla skenet uppe så många runt omkring tror nog att man mår bättre än vad man egentligen gör för jag vill inte tynga ner andra med min sorg i rädsla för att folk ska undvika en och tycka att man är jobbig….naturligtvis kräker jag ur mig till familj och mina närmsta men jag märker verkligen hur skör jag är när jag igår mötte en jättegullig förälder från förskolan jag jobbar på…hon frågar glatt hur det går för oss…jag läser snabbt av hennes ansiktsuttryck att hon inget vet…sånt läser jag av väldigt snabbt nuförtiden..man ser omgående om folk vet vad som hänt eller ej…Jag stod iallafall i postkön när hon frågar…folk före o efter mig…Jag ställer frågan “du vet inte vad som hänt?” Naturligtvis får jag svaret Nej..och det hade jag redan listat ut men jag köper mig lite tid med frågan för att i huvudet lägga fram svaret på bästa sätt…Ska börja att svara men halsen bara tjocknar…ögonen blir glansiga…allt jag får fram är att skaka på huvudet och säga “Det gick inte” Denna underbara mamma kommer fram och ger mig en varm och lång kram…jag lyckas då få fram “Det gick åt helvete här i sundsvall efter flera veckor i Umeå” mamman svarar då i detta läge att jag behöver inte säga nåt mer…tårarna tokrinner…halsen tjock…och det är min tur i postkön…Jag kan inte få ut ordet DÖD över mina läppar…det går bara inte…Jag önskar inte någon detta…Efter denna händelse så var resten av dagen jättetung…känslan ville inte släppa taget… Detta visar hur skör man är just nu så varje dag är en kamp där oftast glädjen får vinna…glädjen av alla fina minnen, glädjen av att ha en underbar man och två friska barn, glädjen att ha så underbara vänner och alla nya vänner jag fått under denna sjukhustid…andra änglamammor <3

Bara att skriva ovanstående får halsen att tjockna och tårarna börjar på en gång rinna…

Så med detta sagt kommer jag försöka blogga lite nu och då…jag har iallafall hittat tillbaka till glädjen för inredning, pyssel och loppisfynd och det njuter jag av eftersom all glädje var borta ett tag…nu när jag är sjukskriven så är det sånt jag ägnar mig åt och en massa tid med barnen <3

Jag behöver få hjärnan att fokusera på annat mellan varven och då är det målning av loppisfynd, gjuta i betong, måla badrum och påta i trädgården som jag pysslar med…Var faktiskt iväg på Långloppisen mellan Stöde, Fränsta, Ljungaverk m,m med min galna loppoholicvän och vi gjorde flera fina fynd som jag ska visa er…Ikväll orkar jag inte utan nu ska jag krypa ner under täcket…för imorgon ska vi iväg på en annan loppis :) Sedan väntar jag med spänning efter gravstenen som ska levereras till veckan, jag hoppas den blev så fin som jag har föreställt mig efter allt mailande fram o tillbaka…vår prinsessa är bara värd den bästa <3

Kram på er alla och var rädd om er

Här har ni våran finaste finaste tjej med sin cpap-slang över lilla näsan men med så medveten blick <3 En av mina favoritbilder <3

/Maggi