Merlo Slott

Jag hade bokat in mig och mannen till en 90 minuters guidad rundtur i Merlo Slott, Timrå i början av semestern och båda tyckte det va superintresant!! Vi fick en hel del fakta, en massa roliga små sidoberättelser och rykten samt att vi fick kika i alla skrymslen o vrår. Det är SCA som äger Merlo nu och det är dom som arrangerar dessa visningar helt gratis. Håll utkik till våren om det kommer nya visningar för det är helt klart värt ett besök!!!

Tänkte att jag bjuder på våra bilder därifrån samt lite faktatext från nätet... Se och njut :)

 

Merlo slott

Merlo slott, en vacker byggnad från 1880-talet som idag tjänar som SCA:s centralarkiv. Slottet uppfördes 1883-1885 efter den tyskfödde Fredrik Bünsows önskemål. Bünsow arbetade inom trävaruhandeln och flyttade från Tyskland till Sundsvall på 1840-talet. Merlo slott byggdes för att tjäna som sommarbostad åt den mäktige Bünsow, och gjorde det också fram till hans död 1897.
1924 köpte SCA Merlo slott och detta kom att fungera som åretruntbostad för bolagschefer. 1951 hade dock Merlo fullbordat sina dagar som bostad. I brist på andra lokaler flyttade bolagen in sina arkivalier hit och föreslog att byggnaden skulle användas som centralarkiv. Sedan dess har slottet använts som SCA:s arkiv även om man till stor del har bevarat byggnadens ursprungliga utseende. Merlo slott är en oerhört vacker byggnad som blivit väl omhändertagen. Trots alla bokhyllor och skåp med dokument så finns det fortfarande många salar och rum som behållit sin forna tjusning, och det fina slottet är väl värt ett besök.

Merlo slott har två arkitekter. idéskisser och den östra fasadritningen gjordes av arkitekten Isac Gustaf Clason. Han blev senare tvungen att avbryta arbetet på grund av en studieresa till kontinenten. Fritz Eckert ritade då klart huset. Den modernistiska tillbyggnaden, som inrymmer delar av SCA:s centralarkiv, uppfördes 1961 efter ritningar av Axel Grönwall.
Villans fasader är uppförda med gult fasadtegel som importerades från Flensburg. Den är en blandning i olika stilar (främst tysk renässans). Arkitekturen betonas av flertalet tornutsprång och uppskjutande gavelpartier, vilket för tankarna till norra Europas slott och borgar. Huset har tre våningar och 18 rum, på andra våningen finns en sal med 7,5 m takhöjd som ska påminna om en medeltida riddarsal. Inredningen har paneler dörrar och takinlägg gjorda i ek.
Den stora parken i engelsk stil med slingrande gångar och dammar, där det bl.a. växte kallor och prydnadsgräs, anlades vid tiden kring husets tillkomst. Där fanns bl. a en konstgjord ö, utsmyckad med stora snäckor från tropiska vatten. I parken finns fortfarande inslag av exotiska träd och buskar. För detta ändamål byggdes trädgårdsmästeriet, som även omfattar ett boningshus, uppfört med inspiration från de norditalienska renässansvillorna.
Den slottsliknande villan följer periodens arkitektoniska krav på äkta byggnadsmaterial och en stilhistorisk tillbakablick. Miljön representerar också ett nytt skede i industrisamhällenas uppbyggnad, där herrgården inte längre var en given del av industrimiljön. Miljön har ett mycket stort arkitektur- och samhällshistoriskt värde. Och är klassad som riksintresse för kulturmiljövård.

Fredrik Bünsow kom till Sverige i 20-årsåldern. Fadern var porträttmålaren och teckningsläraren i Kiel Joachim Johann Friedrich Bünsow. Han började sin karriär hos Albert Bonnier, en av bokhandlarna på Norrbro vid Gamla Stan i Stockholm. År 1847 fick han överta en trävarufirma i Sundsvall efter sin morbror. Den svenska träindustrin stod då i början av den expansion, som skulle följa under de kommande decennierna och Bünsows lilla firma växte snabbt till den största sågverksindustrin i hela Sundsvallsdistriktet. Han nöjde sig inte med att starta en såg, utan även köpte skog efter skog. Bünsow såg det som en försäkran om timmertillgången. Med kännedom om statens planer på att bygga järnväg uppåt Nedansjö-hållet, bestämde han sig för att bygga ett järnverk där, något som dock aldrig kom att realiseras.

Bünsowska huset

Bünsow bosatte sig i Stockholm efter den stora Sundsvallsbranden 1888. Han ägde redan ett par fastigheter, bland annat ett med ett förnämligt läge vid Centralstationen mitt i centrum. Men det som skulle ge honom ett namn i arkitekturhistorien, var att han efter en tävling lät arkitekten Isak Gustaf Clason rita det magnifika Bünsowska huset åt sig på Strandvägen. Adressen var inte vald av en slump. Här höll en ny paradgata på att skapas, och detta privatpalats skulle bli en viktig förebild för svenska stenhus på 1890-talet.
Fredrik Bünsow valdes till ordförande i Sundsvalls första stadsfullmäktige. Efter bara några månader degraderades han dock till vice ordförande. Hedersledamot av Norrlands nation i Uppsala förblev han dock till sin död 1897.
Fredrik Bünsow var, med undantag för Alfred Nobel, Sveriges rikaste man på sin tid. Vid sin död var han god för, i dagens penningvärde, 420 miljoner.
Enligt källorna var han en vältalig, om än fåordig man, med gott hjärta. Man upplevde honom som en hård arbetsgivare men ändå omtyckt av sina anställda. Vid en önskan av bokhållare Ringius att få sluta arbetsdagen en timme tidigare ville Bünsow veta varför. "Ja, man kan ju behöva odla sin själ också", svarade Ringius. "Se doch bare till att det icke bliwer misswext!" genmälde Fredrik snabbt.

 Våra bilder av Merlo

Ni måste ta chansen att få komma innanför dessa dörrar :) Jag önskar att elementen idag vore lika vackra som dessa!! Tänk att dom dessutom fungerar fortfarande :O

Kram på er och sov så gott <3